Kristinehamns kommun har en yta av 1400 km². Drygt hälften utgörs av land och resten vatten, varav en liten del är inlandsvatten. Den totala ytan landareal som är skyddad natur i kommunen är 2.9%. För Sverige som helhet är siffran 11 %.
Värdefull natur kan få ett skydd i en skyddsform som regleras med stöd i miljöbalken. Här på sidan berörs främst skyddsformerna naturreservat, Natura 2000 och biotopskyddsområden.
Naturreservat
De vanligaste skälen för att bilda ett naturreservat är att bevara den biologiska mångfalden och för att vårda och bevara värdefulla naturmiljöer. Andra skäl är att tillgodose behov av områden för friluftslivet. Men också att skydda, återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer eller nyskapa livsmiljöer för skyddsvärda arter.Det är länsstyrelsen och kommunen som har ansvaret för bildandet av reservaten.
De senast bildade reservaten i Kristinehamns kommun är Stora Vilången och Dyrön.
Den som vill läsa mer om reservatsbildning kan göra det här: Så bildas naturreservat.
Natura 2000
Natura 2000 är ett nätverk av skyddsvärda områden som EU skapat för att värna om den biologiska mångfalden. Urvalet av områden har gjorts med stöd av två EU-direktiv, Fågeldirektivet och Habitatdirektivet. Varje Natura 2000 område har en fastställd bevarandeplan som bl.a. beskriver syftet med utpekandet av området.
Det är vanligt att ett Natura 2000 område också är avsatt som naturreservat eller biotopskydd.
Biotopskyddsområden
Biotopskyddsområden är mindre områden men med mycket höga naturvärden. Det är områden som skyddats för att de har en nyckelroll för missgynnade och hotade arter och det är områden som är viktiga för den biologiska mångfalden. Några exempel på definierade biotoptyper är Hällmarkskog, Bergbrant och Naturlig skogsbäck. Ett biotopskyddsområde kan också vara en del i ett jordbrukslandskap som stenmurar eller odlingsrösen.
I kommunens översiktsplan 2004 går det att läsa mer om skyddade miljöer i Kristinehamn.